Blogg topplista - Superbloggen.se
Pages Menu
TwitterRssFacebook
Categories Menu

Posted by on sep 7, 2016 in Fördomar, Intressepolitik | 0 comments

Vardaglig funkofobi

pernilla hallberg

Pernilla Hallberg skriver träffsäkert om den vardagliga välviljans tyranni som vi med synliga funktionsvariationer ofta råka ut för. Microaggressioner* som är svåra att bemöta och förklara just för att de är så subtila och … vänliga.

Funkofobi. För vissa är ordet nytt. Andra anser det meningslöst. För mig är det min vardag. Jag upplever mig sällan direkt hatad på för mina variationer. Snarare finns det någon slags välvillig överhöghet i människors attityder. Att låta mig finnas får människor att känna sig goda och toleranta. Jag förväntas vara ödmjuk och tacksam. Människor kan många gånger uppleva det som extremt obehagligt att se mig göra vanliga saker, som att hålla min partner i handen…

Länk

* Alexandra Pascalidou har i en artikel förklarat microaggressioner så här: Det är subtila och sofistikerade verbala giftpilar, ofta oavsiktliga, som repeterar och affirmerar stereotyper, misstänkliggör och nervärderar sina måltavlor. Gärningsmännen eller avsändarna är ofta omedvetna och kan till och med vara välmenande. Skulle de konfronteras försvarar de sig med att anklaga sina måltavlor för överkänslighet eller offermentalitet. Mikroaggressioner må vara välmenande, banala och triviala men de har ändå långtgående effekter på måltavlorna som börjar tvivlar på sig själva, sina förmågor, sitt existensberättigande.